Tune: Mein Seel, o Gott, muss loben dich
-
The death of Jesus Christ, our Lord,
We celebrate with one accord;
It is our comfort in distress,
Our heart’s sweet joy and happiness. -
He blotted out with His own blood
The judgment that against us stood;
He full atonement for us made,
And all our debt He fully paid. -
That this is now and ever true
He gives an earnest ever new:
In this His holy Supper here
We taste His love so sweet, so near. -
His Word proclaims, and we believe.
That in this Supper we receive
His very body, as He said,
His very blood for sinners shed. -
A precious food is this indeed—
It never fails us in our need—
A heav’nly manna for our soul
Until we safely reach our goal. -
O blest is each believing guest
Who in this promise finds His rest,
For Jesus will in love abide
With those who do in Him confide. -
The guest that comes with true intent
To turn to God and to repent,
To live for Christ, to die to sin,
Will thus a holy life begin. -
They who His Word do not believe,
This food unworthily receive,
Salvation here will never find—
May we this warning keep in mind! -
O Jesus Christ, our Brother dear,
Unto Thy cross we now draw near;
Thy sacred wounds indeed make whole
A wounded and afflicted soul. -
Help us sincerely to believe
That we may worthily receive
Thy Supper and in Thee find rest.
Amen, he who believes is blest.
Wår Herres Jesu Kristi död
Haquin Spegel, 1686
Jesper Swedberg’s Psalm-Book, 1696
Tr. Olaf Olsson, c. 1910, alt.
Source: Sts. 1–8, 10, The Lutheran Hymnal, 1941, No. 163
St. 9, Evangelical Lutheran Hymn-Book, 1918, No. 434
Tune: Mein Seel, o Gott, muss loben dich
-
Wår Herres Jesu Kristi död
Hugswalar oss i all wår nöd,
Och när wi tänke deruppå,
En hjertans glädje wi då få. -
Afplanat har han med sitt blod
Den handskrift, som emot oss stod;
Ty han war oss så god och huld,
Att han betalte all wår skuld. -
Att detta trofast är och sant,
Han gifwer oss en säker pant
Uti sin helga nattward, der
Wi smake huru ljuf han är. -
Hans heliga lekamen sann,
Hans dyra blod, som för oss rann,
Wi undfå wid hans helga bord,
Som han har lofwat i sitt ord. -
En harlig spis är detta wisst,
På hwilken aldrig blifwer brist,
Ett himmelskt manna, som war själ
Till ewigt lif bewarar wäl. -
Säll är då hwarje wärdig gäst.
Som lit till Jesu ord har fäst;
Ty Jesus will med kärlek bo
Hos den, som har en stadig tro; -
Och som will helgad bli i Gud,
Ej wika från hans ord och bud,
Men Kristo lefwer, synden dör
Och så Guds helga wilja gör. -
Men den owärdig gar härtill,
Ej tror, ej sig omwända will,
Ham äter döden uti sig
Och blir fördömd ewinnerilg. -
O JEsu Christ/ wår broder kär
Som för wår skull korsfäster är
Tin’ helga såår helbregda wäl
En sargad och bedröfwad siäl. -
Gif oss att tro af hjertans grund,
Att wi fa frälsning och miskund
Utaf din nådes fullhet stor.
Amen, wälsignad den det tror!
Haquin Spegel, 1686
Jesper Swedberg’s Psalm-Book, 1696
Source: Sts. 1–8, 10, Handbook to The Lutheran Hymnal, via Evangelical Lutheran Hymnary Handbook
St. 9, Wikisource